N’GoloKanté
Det finns ingen Premier League-älskare som missat Leicesters framgång den här säsongen. Alla är lika chockerade, förmodligen de själva också i viss mån. En av ingredienserna i segerreceptet är tveklöst lagets fransk-maliske mittfältsdynamon med nummer fjorton på ryggen.
Det är inte lätt att skriva om en kille som N’GoloKanté. Först och främst är det svårt att veta var krönikan ska inledas. Vi snackar om en fransman som mäter 169 centimeter och tar över mittplanen på alla Premier Leagues arenor. Det spelar ingen roll om motståndarnas motsvarande positionerade spelare heter Eric Dier, Yaya Touré, Francis Coquelin eller Nemanja Matic. Den innevarande säsongen är det Kanté som efter samtliga Leicesters matcher jobbat allra bäst i skuggan. För det är väl ändå något vi kan kalla honom? En mittfältare som arbetar lite i skuggan och sällan kommer med i poängprotokollet.
1936 fick Henri Sigogneau för sig att släppa sina uppdrag i Les White Harriers. En klubb med engelska rötter som direkt översatt betyder ”de vita vinthundarna”. En idé om en egen fotbollsklubb kom till liv och JS Suresnes grundades. Utan vidare framgångar har klubben huserat i de franska lokalserierna och aldrig gjort någon särskild satsning. På slutet av 90-talet skulle dock Kanté göra entré i klubbens fotbollsskola.
Efter ett antal år i klubben gick vår huvudperson vidare till US Boulogne, lokaliserade bara ett par utsparkar från Parc des Princes. Kantéhar hunnit fylla 21 och gör sin A-lagsdebut hemma i en förlustmatch mot ett sargat AS Monaco. Jag vill inte påstå att det var den här dagen Monacos återtåg mot toppfotbollen började, även om jag själv väljer att tro det.Det var i vilket fall här Kantés proffskarriär inleddes.
En säsong räckte för honom att bevisa att han var tillräckligt bra för en övergång till ett hårt satsande SM Caen. När vi lägger Caen-tiden bakom oss har han firat uppflyttning till Ligue 1, en säsong i densamma och europeiska klubbar börjar få upp ögonen för den brytningssäkre innermittfältaren. Flyttlasset går som bekant till de brittiska öarna och staden med mottot ”Alltid detsamma”, Leicester. Det må vara så att staden alltid kommer vara detsamma. Men knappast Kantés tid i staden. Det var här, under Ranieris ledarskap, han blommade ut och blev Premier Leagues viktigaste spelare. Jag tror inte det finns en tränare i hela världen som inte skulle vilja ha en så brytningssäker spelare i sin trupp. Visst är han inte en komplett innermittfältare, men potentialen att inom några år spela vecka in och vecka ut i en ännu större klubb finns tveklöst där.
Nästa vecka träningsspelar Frankrikes landslag mot Holland och Ryssland. Med i truppen hittar vi N’GoloKanté som för fyra år sedan gjorde sin professionella debut i franska andraligan. Nu slåss han om en plats i startelvan med Paul Pogba och Blaise Matuidi och är högaktuell för en plats i hemma-EM i sommar.
Johan Fransson